Havet är inte en outtömlig källa, utan fiskebestånden minskar och riskerar att kollapsa om vi inte ser till att nyttja denna resurs på ett mer hållbart sätt än vad vi gör idag. I takt med att fiskefartygen blivit större och mer effektiva fiskemetoder utvecklats har vi kunnat landa större fångster på kortare tid. Detta har dock bidragit till att hälften av världens stora fiskebestånd idag är fullt utnyttjade och 25 procent är överutnyttjade eller har redan kollapsat. Trots att tillgången på fisk börjar sina sker fortfarande ett stort slöseri då cirka 7 miljarder ton fisk- och skaldjur årligen kastas tillbaka i haven pågrund av att oönskade fiskarter fångas, storleken på fångsten är för liten eller att kvoten fångst är uppnådd.

Odlad fisk har den senaste tiden ökat kraftigt för att tillgodose den växande efterfrågan, många gånger används animaliskt foder vilket gör den odlade fisken mycket energikrävande. Det krävs ca 3 kg foderfisk för att få fram 0,6 kg fiskfilé. Energiförbrukningen när det kommer till olika sorters fiskemetoder varierar kraftigt. Vid aktiva fiskemetoder, som till exempel trålning, är inte bara energiåtgången högre utan många gånger förstörs även den naturliga miljön för växter och organismer, när redskapen dras längs havsbotten. Vid passiva metoder, som när burar sätts ner, krävs det mindre energi och risken för att förstöra havsmiljön minskar.

Fisk- och skaldjursprodukter transporteras ofta långa sträckor och hör till det livsmedel som har den mest globaliserade marknaden. I Sverige importerar vi 80 procent av den fisk som vi äter, en del importeras från närliggande länder som Norge, Danmark och Island men import sker även från USA, Nya Zeeland, Sydostasien och Sydamerika.

Jätteräkan

Problemet med jätteräkan (även kallad, tigerräka, gambas, scampi och kungsräka) har blivit allt mer uppmärksammat den senaste tiden. Den blir fördömd av olika miljöorganisationer, reklamkampanjer mot den visas i tv och nyhetsmedia publicerar negativt inställda artiklar.

Räkproduktionen sker på tre olika sätt och alla tre orsakar allvarliga ingrepp på naturen. Vid räkfiske ute till används trålar, som vi har sett innan har står åverkan på naturen. Jätteräkorna utgör också endast 5-6 % utav den totala fångsten, resten utav de fiskarter som tas upp kastas tillbaka i havet igen, döda. Ett annat sätt att producera räkor på är genom odling i dammar. De flesta odlingarna finns i mangroveområden och är därför orsaken till att mangroveskogarna är kraftigt desarmerade idag. Detta får ödesdigra konsekvenser för miljön då skogarna annars tjänar som ett naturligt skydd mot naturfenomen som till exempel monsuner och tsunamis. Då räkorna också kräver stora mängder antibiotika och andra giftiga medel förstörs det annars så artrika habitatet. Det tredje sättet är genom jordbruksodling, vilket innebär att bönder gör om sina åkrar till vattenfyllda bassänger som de sedan saltar för att räkan ska trivas. På grund utav den höga salthalten som då bildas, blir jordarna efter detta tilltag, obrukbara.

Förutom alla konsekvenser räkproduktionen har på miljön, medför den även många sociala problem för lokalinvånarna. Bönder och fiskare som livnär sig på fiske och odling kring mangroveskogarna, blir ofta bortkörda och förlorar sin inkomst. Även om räkodling är en viktig inkomstkälla för många länder, främst i Sydostasien, är det bara några få personer som tjänar på det. Resten av befolkningen lämnas fattigare än de var innan.

Hur ska vi välja?

Som konsumenter har vi en viktig roll och en stor möjlighet att påverka vad som säljs genom att efterfråga rätt sorts produkter. Om vi vet vad vi ska köpa och vad som vi bör undvika kan vi göra medvetna val och fortsätta att äta fisk och skaldjur utan att skada miljön.

• Köp inte fisk och skaldjur som är rödlistade på artdatabankens lista, detta innebär att arten är hotad och riskerar att försvinna om vi fortsätter att fånga den. Listan går att hitta på www.artdata.slu.se
• Kolla efter produkter som är märkta med KRAV och MSC (Marine Stewardship Council) dessa är certifieringar som visar att regler för hållbart fiske har uppfyllts. Krav certifierar även odlad fisk.
• Under 2011 kommer odlade fisk- och skaldjursprodukter att kunna märkas med ASC (Aquaculture Stewardship Council) som visar att arbetsförhållanden varit bra och att kraven på foderfisk uppfyllts.
• Välj hellre fisk och skaldjur som är fångade med redskap som fällor och burar än trålar då de flesta trålar riskerar att förstöra havsbotten och får upp oönskad fångst.
• Många olika sorter fisk går utmärkt att äta om de är märkta med KRAV, MSC eller ASC som t.ex. lax och torsk. En mer utförlig lista på vilka fiskar som går bra att köpa och vilka som bör undvikas finns på www.wwf.se i rapporten ”Fisk till middag”.
• Ät inte jätteräkan.