Flera år under 1980-talet delade Jordens Vänner (JV) och Framtiden i Våra Händer (FiVH) lokaler på Västmannagatan i Stockholm. Där diskuterades det flitigt politik, i synnerhet den förda biståndspolitiken: ”Var fanns inflytandet från människorna i Syd och varför existerar inte naturen i Sidas sinnevärld”.  De båda organisationerna hade så smått börjat stödja mindre projekt i Sydamerika och Afrika, men talade nu om en större satsning. ”Varför inte skapa en fond och samla in pengar till dem som har en verksamhet i överensstämmelse med våra värderingar?”.

En jordvän besökte hösten 1987 organisationer som arbetade med ekologiska frågor i Sydamerika. Friends of the Earth hade en medlemsorganisation i Brasilien med vilken vi redan samarbetade och genom kollektivet Comunidad i Stockholm fick vi goda kontakter i Argentina, Chile och  Uruguay. Tack vare Comunidads samarbete med flera föreningar blev vi väl mottagna då vi reste runt i Sydamerika. Vi mötte engagerade människor, som trots diktaturer och dålig ekonomi utvecklade en nytänkande socialekologisk verksamhet.

Framtidsjorden bildas - Vi skapar tillsammans
Hemkommen fortsatte samtalen om en fond och nu var vi mogna att organisera oss. Vår utgångspunkt var att eftersom människa och natur är en enhet, ska verksamheten utgå därifrån. Tre grundprinciper Ekologi, Självtillit, Samarbete föreslogs därför vara vägledande för arbetet. Då vi sedan något år samarbetade med några organisationer i Syd ville vi att de skulle vara delaktiga i processen.

I juni 1988 träffades under en vecka berörda parter, sex representanter för miljögrupper i Sydamerika och Afrika samt deltagare från FiVHs och JVs svenska medlemsorganisationer för att bilda Framtidsjorden. Mötet förkastade så gott som omedelbart förslaget om en fond. ”Behovet av pengar är stort, men vad vi, speciellt vi som levt under diktaturer, behöver är aktuell information och grundläggande kunskap”.   

Nätverkstanken - målsättning, verksamhetsområden, strukturer, arbetsmetoder
Utifrån diskussionerna utformades ett förslag, som sedan skulle presenteras för FiVHs och JVs styrelser. Målsättningen skulle vara att arbeta ”För en socialt rättvis och ekologisk bärkraftig värld”. Verksamheten skulle omfatta de områden organisationerna redan arbetade inom: ekologiskt lantbruk, urban ekologi och miljöutbildning.
Hur skulle målen uppnås? Mötet förordade framför allt  ”tre ben” –  Nätverkande, Utbildning, kurser, seminarier och Samarbete och utbyten.
Några honnörsbegrepp låg också till grund för samarbetet: förtroende, plan demokrati och öppenhet.

Framtidsjorden bildades som ett nätverk, där organisationerna, vängrupperna i  Sverige och deras partners i Syd, skulle utgöra de viktigaste aktörerna och till stor del även beslutsfattare. Efter något år bildades tre regionala nätverk, ett afrikanskt, ett svenskt och ett sydamerikanskt. Efter några år upplöstes av olika orsaker
det afrikanska nätverket och ett asiatiskt tillkom, bildat av en filippinsk och flera indiska organisationer. Under nittiotalet anordnades ett par internationella nätverksmöten. Ett i södra Brasilien, som behandlade strukturella frågor och ett i Ladakh, Indien som diskuterade verksamheten enligt grundprinciperna.

De regionala nätverken möts en gång om året för diskussioner, planering, uppföljning, utvärdering. Demokratidiskussionerna har behandlats vid i stort sett varje möte, med tillfälliga hetsiga debatter. Idag har nätverket rätt att besluta om nya medlemmar, teman för verksamhetsåret, förslag till kurser m.m.

Förändringsarbetet bedrivs huvudsakligen i nätverken. Projekten planeras av vängruppen och dess samarbetspartner i Syd. Det är den svenska vängruppen som ansvarar för pengar till den s.k. egeninsatsen och måste därför vara den som beslutar om projektets storlek. Framtidsjorden styrelse har dock den slutgiltiga  samordningen eftersom all verksamhet ska inrymmas inom budgeten. Under 2008 har de regionala nätverken i Asien och Sydamerika var sitt program inom projekt, utbildning och utbyten verkar mot samma mål. Båda programmen  ska 2009 och 2011 ha medlemmar bestående av bara genomförda kollektiva projekt där minst två medlemsorganisationer samarbetar.  

Har FJ utvecklats enligt intentionerna?
Nätverken i Syd växte snabbt i storlek. Idag har Framtidsjorden medlemmar i sju länder i Sydamerika: Argentina, Bolivia, Brasilien, Chile, Ecuador, Peru , Uruguay och i Asien i Indien och Sri Lanka. Nätverksmedlemmarna är restriktiva och noga. De vill inte vara för många då budgetramen är begränsad  och eftersom nätverket strävar efter att ha aktiva medlemmar. Nätverket har därför börjat inrikta sig på att skapa allianser med andra nätverk och organisationer för att kunna påverka utvecklingen mot ett rättvist och ekologiskt samhälle. Visserligen innebär inte ett medlemskap ett givet projektstöd, då kraven är höga, men det inbegriper andra förmåner som deltagande i nätverksmöten, kunskapsutbyte, kurser m.m..

Viktigare än antalet medlemmar är att kompetensutveckling och kunskapsuppbyggande. Det har ökat kraftigt tack vare de årlig kurserna och utbytena.
Fundamentet, nätverkets grundprinciper har utvecklats och fördjupats. Därmed har även innehållet i arbetsområdena påverkats. Principen Ekologi betonar idag biologisk mångfald och arbete mot klimatförändringar. Den biologiska mångfalden inom jordbruket utvecklas, bevarande och spridning av traditionella frösorter är allt viktigare. Skogsjordbruket utvecklas och sprids, arbetet mot genmanipulerade fröer (GMO) fortsätter

Begreppet Självtillit har fått ett bredare innehåll och stärker självförtroende och autonomi. Självförsörjningsbegreppet har ersatts av matsuveränitet. Genusarbetet fortsätter. Situationen för många kvinnor har förändrats. Genom att förädla och sälja skörden från gården har kvinnornas ekonomiska bidrag till hushållet blivit synligt och hennes status har ökat avsevärt. De kurser och debatter som medlemsorganisationerna initierat, förändrar mäns och kvinnors inbördes förhållande, vilket bl.a. bidrag till att arbetsbyten blivit allt naturligare.

Samarbeten och utbyten har ökat inom hela nätverket. Kulturer från olika världsdelar som den ladakhiska och den andinska ser likartade problem men kanske har olika lösningar. Vi lär hela tiden av varandra, men vi lär också av andra. Kunskapen gör oss starkare. De ständigt pågående samtalen och diskussionerna har gjort att vi lärt känna varandra bättre och närmat oss varandra.

Verksamheten i Sverige
De viktigaste verksamheterna i Sverige är vängruppernas samarbete med en medlemsorganisation i Syd. Förutom insamling av den s.k. egeninsatsen, som är ett trälgöra! är samarbetet med gruppen i Syd en källa till ökad förståelse, kunskap och energi.
 
Också praktikantverksamheten är av stor betydelse, såväl för dem i Syd som får diskutera sina frågor med ungdomar från en annan kultur och senare för oss i Sverige som får deras bilder och synpunkter. Otaliga utställningar, filmer, skrifter som den lilla fantastiska indiska kokboken har varit roliga, intressanta och engagerande ögonöppnare. Tack för dem! Många hemkomna praktikanter fortsätter sitt arbete inom Framtidsjorden eller andra föreningar, eller väljer att först gå vägen via universitetet.

En tredje viktig kunskapsspridare är Lära av Syd, betydelsefull eftersom vi når ett stort antal ungdomar och vuxna. Samarbetet med skolor och utbytet med elever, en del träffar vi tre år i rad, är otroligt givande. Lärarna förbereder våra besök, är med i diskussionerna under föreläsningarna och har en uppföljning efteråt. Önskvärt vore att få bredda verksamheten med lärar- och elevutbyten med Syd. Det finns många intresserade såväl här som där.

Det viktigaste är trots allt inte de ökade faktakunskaperna utan att vi får nya ögon, nya perspektiv att betrakta tillvaron ifrån. Nära samarbete bidrar till djup vänskap, energi, arbetsglädje och förståelse över köns-, ålders och kulturgränser. Vi har alla lärt oss mycket av varandra!

Nya utmaningar
Nya stora utmaningar väntar, förorsakade av den kommersiella samhällsstruktur vi byggt upp. Där dominerar flera transnationella företag med makt över liv. Monsanto med flera fröbolag skaffar sig allt större kontroll över våra fröer. Tillyttermera visso måste deras genmanipulerade fröer ”skyddas” av diverse gifter för att ge den förväntade skörden. Det värsta är att de sedan sprider sina pollen och smittar artfränder, vilda såväl odlade,  vilket gör att den ekologiska odlingen hotas!  Många indikatorer tyder på att GMO kan innebära hot mot människors hälsa och fertilitet. Men inga studier görs, inga undersökningar sätts igång.

Vi som hållit på ett tag känner igen allt från den s.k. gröna revolutionen som skulle ge världens svältande mat. Då dröjde det åtskilliga år innan någon fick möjlighet att undersöka om bekämpningsmedlen hade någon inverkan på människors hälsa. Inte förrän det kom allvarliga vittnesmål om ökade cancerfall, allergier, missbildade barn. 

Även Sverige svenska imperialister har. Det är en skam att svenskfinska Stora Enso fördriver människor från sina hem och hugger ner biologisk mångfald inom enorma landområden i Sydamerika för att plantera milsvida monokulturer med eukalyptus.

Dessa utmaningar borde gälla politiker, myndigheter, forskare och medier. ”Varför bryr ni er inte?” Framtidsjorden kommer, precis som andra ideella organisationer, fortsätta sitt engagemang för livet på jorden